Kommun:Jokkmokk
| Jokkmokk | |
|---|---|
 | |
 | |
| Land | Sverige |
| Region | Norrbotten |
| Antal zoner | 53 |
| Maximal PPH | 52 |
Jokkmokk är en kommun i regionen Norrbotten i Sverige. Kommunen har cirka 4 900 invånare och ligger i landskapet Lappland.
Jokkmokks kommun är Sveriges näst största till ytan, något större än landskapet Värmland och lite mindre än landskapet Ångermanland.
Kommunen ligger vid polcirkeln och förutom den snösäkra vintern med norrsken kan man här även uppleva ljusa nätter från april till september med midnattssol mellan juni och augusti.
Innehåll
Läge
Kommunen gränser i väster mot Tysfjords kommun, Hamarøy kommun, Sørfolds kommun och Fauske kommun alla i Norge, i norr mot Gällivare kommun, i öster mot Bodens kommun, i sydöst mot Älvsbyns kommun och i söder mot Arvidsjaurs kommun och Arjeplogs kommun alla i Sverige.
Tätorter i Jokkmokks kommun
Tätorten Jokkmokk utgör kommunens centralort. Övriga tätorter i kommunen är Vuollerim och Porjus.
Namnet
Jokkmokk är samiska och har vanligen ansetts betyda ’älvkrök’ på svenska. Professor emeritus Olavi Korhonen har emellertid påpekat att det inte finns någon sådan krök i närheten av Jokkmokk. Han menar att namnet i stället skulle kunna ha att göra med en mårka, det vill säga en landpassage mellan två vattenleder. Det skulle då röra sig om passagen från Kyrkogårdsviken i Lilla Luleälven till sjön Stor-Skabram, varifrån man kunde ta sig över en ny landpassage till sjön Saskam och vidare mot fjällvärlden.
Kommunvapnet
Blasonering: ”I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd samisk trumhammare.” Vapenfrågan började diskuteras på 1940-talet. Kommunen antog vapnet, som skapats av Svenska Kommunalheraldiska Institutet, 1953. Kungl. Maj:ts fastställelse lät vänta på sig till 1968, eftersom Statens heraldiska nämnd kritiserade den ursprungliga detaljutformningen. 1974 kunde det registreras hos Patent- och registreringsverket enligt det nya regelverket.
Historia
Centralorten Jokkmokk kom till i början av 1600-talet, då kung Karl IX beslöt att skapa kyrk- och marknadsplatser i norr. Den riksbekanta Jokkmokks marknad hölls första gången redan 1605.
Zoner
Det finns i dagsläget 53 turfzoner i Jokkmokks kommun, varav två räknas som järnvägsstationer, tre räknas som nationalparker, en räknas som helig zon och fyra räknas som broar. Den mest tagna zonen är JokkmokkPark som är belägen i parken norr om torget i centrala Jokkmokk. Årtal inom parentes anger tillkomstår.
- Akka (2017)
- Akkastugan (2018)
- AkkatsZone (2015)
- ArcticCircles (2019)
- ArtOfPower (2013)
- ATeamZone (2015)
- Bassängringen (2017)
- BlåaLaxar
(2018) - BokensRing (2019)
- CykelJokk (2020)
- Fjällträdgård (2017)
- GulaLaxar (2018)
- Harsprånget (2016)
- HolyKvikkjokk (2017)
- Jokkmokk (2018)
- JokkmokkArt (2013)
- JokkmokkCamp (2013)
- JokkmokkCity (2017)
- JokkmokkHäst (2019)
- JokkmokkKyrka
(2013) - JokkmokkLera (2019)
- JokkmokkPark (2012)
- JokkmokkSick (2019)
- JokkStation
(2016) - Jokkvilan (2019)
- Kaitumgatan (2017)
- Klockarkullen (2013)
- Kvikkjokk (2016)
- Kåbdalis (2017)
- LakeView (2013)
- MainStreet (2018)
- Messaure (2016)
- MinVänE45 (2019)
- Muddus
(2016) - Muddusfallet (2018)
- MurjekStation (2016)
- Padjelanta (2016)
- Polgatan (2017)
- Porjus (2018)
- PorjusBridge (2013)
- Purki (2019)
- RideToTheWest (2018)
- Räddningsbron (2018)
- Sarek (2017)
- Skierfe (2018)
- Stockmokk (2018)
- StorSkabram (2020)
- Talvatisgatan (2017)
- TalvatisUdde (2018)
- Tårrajaur (2017)
- Vattenskansen (2018)
- Vuollerim6000 (2017)
- Älvsborgsväg (2017)
Uppdaterad 2020-05-10
