Zon:HermelinZone
| HermelinZone | |
|---|---|
 Samuel Gustaf Hermelin i Hermelinsparken, Luleå. Foto: Celtikcross | |
 | |
| Innehåll | |
| Svårighetsgrad |  |
| Placering | Luleå, Norrbotten, Sverige |
| Underlag | Park |
| Skapad | 2010-09-04 |
| HermelinZone på Turfgame.com | |
HermelinZone är en turfzon i kommunen Luleå i regionen Norrbotten i Sverige och räknas som en monumentzon.
Placering
Ligger i Hermelinsparken vid statyn av Samuel Gustaf Hermelin, i västra delen av centrala Luleå.
Hermelinsparken
Här bjuds du på en lugn och avslappnad miljö med vattensorl och fjärilsprål - perfekt för en avkopplande vila eller picknick. Hermelinsparken är Luleås äldsta och, med sina 2 hektar, största anlagda park. Den anlades 1870 som stadsträdgård vilket även är orsaken till att den närliggande gatan heter Trädgårdsgatan. Parkens eget namn fick den från Samuel Gustaf Hermelin. Parken ses ibland som förträdgård till Länsresidenset på andra sidan gatan, där landshövdingen huserar. I anslutning till parken ligger Luleå Gymnasieby och i Museiparken som är en "park i parken" kan du hitta Norrbottens museum.
Samuel Gustaf Hermelin
Samuel Gustaf Hermelin, född 4 april 1744 i Stockholm, död 4 mars 1820 i Stockholm, var en svensk friherre, kartograf, industriman och kolonisatör. Samuel Gustaf Hermelin var son till riksrådet friherre Carl Hermelin och Hedvig Ulrika Benzelstierna, och hans farfader var Olof Hermelin. Han avlade hovrättsexamen och bergsexamen vid Uppsala universitet 1761, och blev bergsråd 1781. 1771 invaldes han som ledamot nummer 191 av Kungliga Vetenskapsakademien. Elva år senare reste han till Nordamerika för att studera industrier, och upprättade då diplomatiska förbindelser för Sverige med landet. När han kom tillbaka till Sverige drog han igång gruvverksamheten i Norrbotten, främst Gällivare malmberg och Ruotevare; fyndigheter hade påträffats tidigare under 1700-talet. Detta var på grund av avståndet en förlust, och först när järnvägen blev klar på 1800-talet blev brytningen mer lönsam. Hans ansatser ledde till att stora områden i trakten blev nybyggen och folk flyttade dit söderifrån. Trots de ekonomiska motgångarna var han mycket populär, och kallades Lapplandskungen. Hermelin utgav även geologiska kartor. Ett i Rön och försök hörande till mineralhistorien öfver Skaraborgs län i Wästergötland (1767) finns en plankarta över Kinnekulle, där olika berglager utmärks med bokstäver, och i Försök till mineralhistoria övfer Lappmarken och Westerbotten (1804) publicerades en geologisk karta över Svappavaara och en över Gällivare. 1804 utkom fyra "petrografiska" kartor, en över södra delarna av Sverige och Norge, en över Öster- och Västergötland, en över Närke och en över Skåne. Hermelin är begravd på Maria kyrkogård i Stockholm. Hans första hustru Maria Elisabeth Sandels var dotter till Samuel Sandels och Catharina Brandt, Georg Brandts dotter. De fick en dotter, gift Berndtsson. Hans andra äktenskap var med Hedvig Augusta af Söderling, med vilken han fick fyra barn. En dotter var gift med Johan August Sandels. Två söner förde den friherrliga ätten vidare, båda kammarherrar.
