Zon:NonnensTräd
| NonnensTräd | |
|---|---|
 Rackeby kyrka | |
 | |
| Innehåll | |
| Svårighetsgrad |  |
| Placering | Lidköping, Västra Götaland, Sverige |
| Underlag | Gräs, Grus |
| Skapad | 2020-06-18 |
| NonnensTräd på Turfgame.com | |
NonnensTräd är en turfzon i kommunen Lidköping i regionen Västra Götaland i Sverige och räknas som en helig zon.
Placering[redigera]
På kyrkogården vid Edward Nonnens familjegrav, söder om Rackeby kyrka i Rackeby socken, på halvön Kålland, ca 12 km nordväst om centrala Lidköping.
Rackeby kyrka[redigera]
Rackeby kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2002 tillhör Sunnersbergs församling (tidigare Rackeby församling) i Skara stift. Den ligger på halvön Kålland i Lidköpings kommun.
Den ursprungliga romanska kyrkan byggdes under 1100-talet av huggen sandsten och av den återstår det rektangulära långhuset. Byggnaden bestod då även av ett mindre kor och absid, samt invändigt platt tak. Flera av absidens krökta sockelstenar ligger kvar på kyrkogården. Sydportalen ligger i sitt ursprungliga läge. Högaltaret av kvaderhuggen sandsten med relikgömma är sannolikt från byggnadstiden.
Tornet i väster byggdes av gråsten på senmedeltiden och rider på långhuset tegelgavel. Den smäckra spiran tillkom först på 1700-talet. År 1699 restaurerades kyrkan, varvid koret raserades och långhuset utvidgades till nuvarande längd. Det finns ännu spår av de raserade medeltidsvalven på innerväggarna. Fönstren förstorades och det välvda taket ersattes med ett platt trätak vid samma tillfälle. Sakristian byggdes 1683 och var ursprungligen gravkor åt släkten Bonde.
Innertaket målades 1733 av bygdemålaren Petter Wernberg, men därav finns nu bara delar av ett läktarbröst kvar. År 1913 genomfördes ytterligare en restaurering, då både vapenhus och gravkor raserades då den befintliga sakristian byggdes till. Större delen av inredningen tillkom vid detta tillfälle. År 1972-1973 företogs en yttre renovering, då man bland annat upptäckte en hörnkedja längs tornets ytterkanter.
Kyrkogården[redigera]
På kyrkogården finns en runsten (Vg 37)(RAÄ-nummer: Rackeby 31:1) tidigare inmurad i kyrkan, flera fragment av liljestenar och ett murat sockenmagasin.
Här finns också Edward Nonnens familjegrav. Han var ledande reformator av det svenska lantbruket under 1800-talet, och startade Sveriges första lantbruksinstitut på Degeberg säteri i Rackeby socken.
Edward Nonnen[redigera]
Edward Nonnen, född 30 juni 1804 i Hamburg, död 2 mars 1862 på Degeberg i Skaraborgs län, var en svensk agronom och ledande reformator av det svenska jordbruket under 1800-talet. Han startade bland annat Sveriges första lantbruksinstitut på Degeberg och införde täckdikning med tegelrör. Han var son till John Nonnen och Anna Mathilda Lorent samt bror till Mary, Charlotte, Ann och Emily Nonnen.
Nonnen flyttade med sina föräldrar 1809 till London och 1819 till Göteborg. År 1821 begav han sig till Stockholm för att studera kemi, botanik och veterinärmedicin, men då hans intresse var inriktat på jordbruket studerade han 1824-26 inom detta område i Tyskland, bland annat hos Albrecht Daniel Thaer på Möglin. Efter att 1827 ha företagit praktiska studieresor i nämnda land samt i England och Skottland, inköpte han 1828 egendomen Degeberg, där han började sin verksamhet som praktisk jordbrukare.
Vid denna tid hade intresse börjat visa sig i Sverige för inrättande av läroverk till spridande av kunskap i det då nymodiga "rationella" jordbruket, och så snart han tillträtt Degeberg, började han förberedelserna för inrättande av ett lantbruksläroverk där. År 1829 anställde han skotten A. Skinner, känd för sina kunskaper inom den mekaniska delen av jordbruket, och mottog samtidigt därmed även några privata lantbrukselever. Planen för läroanstalten uppgjorde han tillsammans med Johan Theofil Nathhorst, och förslaget granskades ytterligare på ett möte av kommitterade vid Norrköpings ullmarknad 1834. Detta bemöttes dock från åtskilliga håll med misstro, t.o.m. hån, men det hos rikets ständer 1834 begärda anslaget, 5 000 riksdaler banko, beviljades trots energiskt motstånd i bondeståndet.
Degebergsinstitutet fick ökat anseende och 1844 ökades årsanslaget till 10 000 riksdaler banko. Degeberg fortfor att vara en lantbruksläroanstalt med såväl högre som lägre kurs till 1852, då den högre kursen upphörde, sedan Ultuna lantbruksinstitut kommit i full verksamhet, under det att den lägre fortfor, så länge Nonnen levde. Vid Degeberg, likasom sedermera vid Ultuna och Alnarp, var lärokursen tvåårig. 194 elever och 359 lärlingar utgick därifrån, varjämte stället flitigt besöktes av lantbrukets vänner och gynnare, som där fann efterföljansvärda exempel för anordningen av sin egen ekonomi och lanthushållning. Särskilt för Västergötland inverkade exemplet därav så kraftigt, att jordbruket inom detta landskap snart framstod som det förnämsta och bästa inom hela landet.
Nonnen blev ledamot av Lantbruksakademien 1831 (hedersledamot 1856), Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg (1834) och Vetenskapsakademien (1856). Han införde det vetenskapliga studiet av jordbruket i Sverige och genom användande av fullkomligare lantbruksredskap, varav också tillverkning för försäljning bedrevs på Degeberg, införde han även stora förbättringar i det mekaniska jordbruket.
Bildgalleri[redigera]
Runsten (Vg 37) på Rackeby kyrkogård.
Edward Nonnens familjegrav, en av upphovsmännen till Sveriges moderna jordbruk.
