Zon:TunsKyrka
| TunsKyrka | |
|---|---|
 Tuns kyrka | |
 | |
| Innehåll | |
| Svårighetsgrad |  |
| Placering | Lidköping, Västra Götaland, Sverige |
| Underlag | Grus, Gräs |
| Skapad | 2018-10-10 |
| TunsKyrka på Turfgame.com | |
TunsKyrka är en turfzon i kommunen Lidköping i regionen Västra Götaland i Sverige och räknas som en helig zon.
PlaceringRedigera
Denna turfzon finns på kyrkogården söder om Tuns kyrka i Tun, cirka 26 kilometer väst-sydväst om centralorten Lidköping.
Zonen ligger utmed cykelleden Västgötaleden.
Tuns kyrkaRedigera
Tuns kyrka är en kyrkobyggnad som sedan 2006 tillhör Örslösa församling (tidigare Tuns församling) i Skara stift. Den ligger i kyrkbyn Tun i Lidköpings kommun.
Den nuvarande kyrkan uppfördes 1846 efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Redan på medeltiden fanns dock en kyrka på samma plats och rester från denna upptäcktes vid en restauration 1948–1950. Kyrkan är belägen nära två gravhögar från järnåldern och tros ha byggts på vad som tidigare var en kultplats för religionen som fanns på platsen innan den kristnades.
Altartavlan är målad av Marina Kylberg och föreställer Kristus och Emmauslärjungarna.[1]
I kyrkan finns en fornlämning i form av en del av en runsten.
Fornlämning L1961:7939 RunstenRedigera
- L1961:7939 Runristning, Fornlämning, RAÄ-nummer: Tun 2:1
Runsten (Vg 107), fragment, grå granit (enligt Västergötlands runinskrifter är materialet gnejsgranit), 0,7 meter hög, 0,6 meter bred och 0,2 meter tjock. Runhöjd 12-14 cm. Påträffades 1948 utanför kyrkans Ö gavel i två delar. Stenens undre del är känd genom avbildningar från 1600-talet (J Hadorph, E Brenner) och var då inmurad i kyrkans Ö vägg och var 2,2 meter lång och 0,7 meter bred. Sannolikt förkommen i samband med kyrkans utvidgning 1767 eller när nuvarande kyrkan byggdes 1846. Enligt Västergötlands runinskrifter lyder inskriften: "rifata reste (denna) sten efter Torsten och efter Torlef (Torlak)." Se den scannade inventeringsboken för skiss.[2]
Läs merRedigera
Nordväst om kyrkan finns ytterligare några fornlämningar.
Fornlämning L1961:8514 HögRedigera
- L1961:8514 Hög, Fornlämning, RAÄ-nummer: Tun 1:1
Hög, 30 meter i diameter och 5,0 meter hög. Kantkedja bäst synlig i SV, 0,6 meter hög, av 0,6-1,3 meter långa stenar. I N är kantkedja och fyllning delvis utrasade. Ett cirka 4-5 meter brett parti bortgrävt vid kanterna i N-NÖ-Ö. Bevuxen med ek, lönn och björk.[3]
Fornlämning L1961:7938 BorgRedigera
- L1961:7938 Borg, Fornlämning, RAÄ-nummer: Tun 1:2
Vallgrav, cirka 4 meter bred, i botten cirka 1-2 meter bred, 55 meter lång (Ö 40 cg N) och 0,4-1,0 meter djup från högens NÖ del, 15 meter lång (N 10 cg Ö-S 10 cg V) och 0,8 meter djup 2 meter från högens S del. Innanför och Ö om den S (vall-) graven är en vall cirka 3-4 meter bred och 0,2-0,3 meter hög belägen alldeles V om kyrkogårdsmuren. Även innanför den Ö vallgraven, som ligger i väständan vid högen, cirka 2 meter NV om kyrkogårdsmuren, syns spår av en låg vall på vilken nu kyrkogårdsmuren är upplagd. Äldre källor anger att vallgraven tidigare bildat en sluten enhet och att även husgrunder varit synliga innanför vallgraven. En bebyggelse som måste vara äldre än kyrkan. Enligt Hadorph J (Reseanteckningar om Läckö grefskap 1671) "Har fordom på det stället varit en fästning, dher kyrkan står, som murgrunden och rudera nedh omkring i qvadrat löpande gravar än utvisja och hafver varit en fast kåk. På vållen når och öster står nu kyrkomuren satt, sedan inlöper graven mitt igenom kyrkogården till vester". Enligt Peringsköld (Monumente Sveo-Gothorum 1670-tal): "Är en grav eller ett stort dike som synes genom kyrkogården tvärt över och löper sen ut till högen".[4]
Läs merRedigera
TunRedigera
Tun är en ort i Lidköpings kommun och kyrkbyn i Tuns socken i Västergötland. 2015 förlorade Tun sin status som tätort på grund av folkmängden minskat till under 200 personer, och från 2015 avgränsar SCB här en småort.
Det finns flera fornlämningar i Tun, bland annat flera gravhögar. Mest iögonfallande är dock det stora gravröset Stenkullen.
Orten har vuxit fram kring Tuns kyrka och var också ändstation för den smalspåriga Lidköping-Kållands järnväg, öppnad 1908 och nedlagd 1939.
Vid kyrkan i Tun öppnades redan 1763 en allmän skola för pastoratets barn, nästan ett sekel innan den allmänna folkskolan infördes i landet, bekostad av kyrkoherde Jonas Silvius. Denna föregångsskola hade också bespisning för fattiga barn. Jonas Silvius har även fått en gata uppkallad efter sig, Silvii väg.
I byn ligger Tuns kyrka, Tuns elkvarn och Tuns skolmagasin. Tuns skola har omkring 80 elever från förskoleklass till år 6. Upptagningsområde för skolan är Tun med omgivande landsbygd. En lanthandel med kaféverksamhet försörjer samhället med dagligvaror, sedan 1938. By-macken är en föreningsdriven bränslestation som öppnade 2012.
I nära anslutning till Tun finns Skaraborgs flygflottilj (F 7), F 7 Gårds- och flottiljmuseum samt före detta Såtenäs villastad.[5]
Närliggande zonerRedigera
- TriPlane (i nordväst)