Bastion

Bastion var ett spetsigt försvarsverk som utgjorde en framskjuten del av fästningsvallen på äldre befästningar. Den bestod vanligen av murverk i sten eller tegel, uppfyllda vallar av jord eller en kombination av dessa. Bastionen utgjorde en plattform för fästningens artilleri. På dess ovansida uppställdes kanoner och sådana kunde även placeras i lågt liggande kasematter för försvar av vallgraven. Tack vare de spetsiga formerna kunde man eliminera döda vinklar längs fästningens murar eller vallar. Bruket att bygga bastioner blev vanligt under 1500-talet och kom att dominera befästningskonsten under 1600- och 1700-talen.[1]