Zon:SagerNelson

SagerNelson
Zontyp07.png
Innehåll
SvårighetsgradDifficulty1.png
PlaceringÅmål, Västra Götaland, Sverige
UnderlagGräs, Asfalt
Skapad2018-03-17
SagerNelson på Turfgame.com


SagerNelson är en turfzon i kommunen Åmål i regionen Västra Götaland i Sverige och räknas som en helig zon.

Placering[redigera]

Ånimskogs kyrkogård på Sager Nelsonsgatan, norr om centrala Åmål.

Ånimskogs kyrkogård[redigera]

Ånimskogs kyrkogård har delvis en ålderdomlig karaktär, delvis kvarter som tydligt uppvisar idealen från 1900-talets mitt. För den ålderdomliga karaktären som finns i kvarten kring kyrkan är framförallt de många äldre gravvårdarna viktiga. Likaså är kontrasten mellan dessa äldre gravvårdar, grusgravarna och de nyare inslag som tillkommit under 1900-talets senare hälft viktiga för att lyfta fram kyrkogårdens kontinuitet. Även kyrkogårdsmuren (som bitvis fungerar som stödmur för denna del), grindstolparna och grindarna prydda med ankare är viktiga för dess karaktär. Ytterligare en betydelsefull del är grusgångarna som ger ett ålderdomligt intryck.

Den yngre delen i väster visar som sagt upp idealen från 1900-talets mitt. Av betydelse är dels helhets gestaltningen med gräsmattor avdelade med klippta avenbokshäckar och smala grusgångar, dels gravvårdarnas enhetliga utformning. Likaså har trädkransen av lind och allén av pelarek stor betydelse för kvarterens karaktär. Kyrkogårdsmuren som omger denna del är viktig då den knyter samman den yngre delen med den äldre delen av kyrkogården. Bårhuset som anlades i samband med den yngre kyrkogården är ett fint exempel på den tidens arkitektur och bidrar därmed till helhetsintrycket.

Olof Sager-Nelson[redigera]

Johan Olof Gudmund Sager-Nelson, född 13 september 1868 i By socken, Värmland, död i tuberkulos i Biskra 11 april 1896 var en svensk konstnär (målare). Föräldrar var Anders Malkom Nelson och Emma Mathilda Sager.

Sager-Nelsons mor avled när han var fyra år gammal och faderns emigrerade till USA efter att ha åtalats och dömts för förskingring. Sager-Nelson växte därefter upp hos sin farmor och faster i Åmål. Efter ett misslyckat försök att läsa till ingenjör vid Chalmers tekniska institut i Göteborg valde han 1887 att utbilda sig till konstnär. 1888–1890 studerade han vid Valands konstskola för Bruno Liljefors. Genom goda rekommendationer från Carl Larsson kom Sager-Nelson i kontakt med Göteborgsmecenaten Pontus Fürstenberg och fick av honom ekonomisk hjälp.

I september 1893 kom Sager-Nelson till Paris med hjälp av bidrag från Fürstenberg. I Paris fann han inspiration hos samtida konstnärer som Édouard Manet, James McNeill Whistler och Paul Gauguin. Han kom även att inspireras av syntetismen, som innebar att förenkla ett konstverks uppställning till ytmässiga färgfält för att skapa bättre syntes i färg och form. Under sin vistelse i Paris lärde Sager-Nelson känna en grupp finska symbolistmålare, däribland Werner von Hausen som blev en nära vän.

År 1894 blev Sager-Nelsons mest produktiva år och han målade då de verk han blivit mest känd för, som exempelvis Fiolspelaren, Fosterbröderna och Discipeln. Sager-Nelsons främsta kännetecken är de gröngula ansiktstoner han mer eller mindre genomgående använder i sina porträtt. Olof Sager-Nelson finns representerad vid Nationalmuseum i Stockholm, Norrköpings konstmuseum och Göteborgs konstmuseum.

Sager-Nelson figurerar eventuellt i Emil Kléens självbiografiska roman Venus anadyomene (2008) under namnet "Richard Walter".

Närliggande zoner[redigera]

Externa länkar[redigera]