Zon:StHelena

StHelena
Zon StHelena-01.jpg
Sankta Helena kyrka
Zontyp07.png
Innehåll
SvårighetsgradDifficulty1.png
PlaceringSkövde, Västra Götaland, Sverige
UnderlagGatsten, Betongplattor
Skapad2010-09-30
StHelena på Turfgame.com

StHelena är en turfzon i kommunen Skövde i regionen Västra Götaland i Sverige och räknas som en helig zon.

Placering[redigera]

På planen framför Sankta Helena kyrka på Rådhusgatan, i centrala Skövde.

Sankta Helena kyrka[redigera]

Sankta Helena kyrka, även Skövde kyrka, är en kyrkobyggnad som tillhör Skövde församling i Skara stift. Den ligger i centralorten i Skövde kommun.

Den kom efter reformationen och fram till senare delen av 1900-talet att kallas Skövde kyrka. Den är helgad åt Sankta Helena, Sveriges första kvinnliga skyddshelgon från Västergötland, som kanoniserades 1164.

Om den ursprungliga kyrkobyggnaden finns endast begränsad kännedom, men man tror att den uppfördes omkring sekelskiftet 1200. Den första anläggningen är endast känd genom utgrävningarna 1927, vilka dokumenterades av Axel Forssén. Undersökningen visade, att kyrkan haft en korsformad plan med ett smalare kor i öst. En märklig rund utbyggnad i vinkel mellan den norra korsarmen och koret tolkades först som en sakristia, men har senare ansetts vara ett sidokapell för Helena av Skövde. Antagligen har rundbyggnaden utgjort ett gravkapell, där man förvarade helgonets reliker. Intill detta byggdes sedan en större romansk kyrkobyggnad med rakavslutat kor. Anläggningen byggdes ut med ett treskeppigt långhus med tvärskepp på 1200-talet, kanske med Gudhems klosterkyrka som förebild. Kyrkan blev ytterligare om- och tillbyggd omkring år 1400. Bland annat utvidgades koret och ett torn byggdes. Det har också uppmärksammats vid undersökningarna, att byggnadsmaterialet i tornet skiljer sig från övriga kyrkan. Hur byggnaden såg ut efter denna ombyggnad är okänt, då ingen pålitlig avbildning finns bevarad.

Platsen vördade Helena som helgon och det var en vallfartskyrka. Det omtalas att helgongraven attraherade stora pilgrimsskaror och därför ansågs prästbolet och kyrkan vara bland de rikaste i stiftet. Vid 1540 hade prästbolet 40 landbor. Kyrkan härjades och avbränndes vid danskarnas fälttåg genom Skaraborg 1566 och 1611, så att den stod utan tak tills den senare provisoriskt täcktes med halm. Ytterligare drabbades kyrkan av vådeld 1624 och 1759. Därefter återuppbyggdes den med ett nytt, tresidigt avslutat kor. Från den första kyrkan är sandstensportalen, som nu återfinns i norra korsarmen, bevarad.

Närliggande zoner[redigera]

Bildgalleri[redigera]

Externa länkar[redigera]