[https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjo '''Hjo'''] är beläget vid [https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ttern Vätterns] västra strand, i östra delen av [[Kommun:Hjo|Hjo kommun]].

Namnet skrevs 1327 ''Hyo '' och kommer från Hjoån. Ånamnets betydelse är 'den oklara, grumliga'. Hjo var Västergötlands [[Västergötland]]s hamnplats vid [https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ttern Vättern]. Den stod för förbindelserna österut till den under senmedeltiden viktiga staden [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena Vadstena] och till [https://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4stholmen Hästholmen]. [https://sv.wikipedia.org/wiki/Vadstena_kloster Vadstena kloster] hade ett eget hamnmagasin och gård i Hjo. Förutom stadskyrka och ett härbärge för de resande saknade Hjo kyrkliga inrättningar under medeltiden.

Hjo är en trästad vid [https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4ttern Vätterns ] västra strand. I stadsparken, som också ligger utmed vätterstranden, finns ett Vätternakvarium. Parken anlades i slutet av 1800-talet i samband med bildandet av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjo_vattenkuranstalt Hjo vattenkuranstalt]. Vid torget ligger [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjo_kyrka Hjo kyrka]. Genom centrum flyter [https://sv.wikipedia.org/wiki/Hjo%C3%A5n Hjoån]. I stadsparken i Hjo står en träskulptur föreställande svenske kung [https://sv.wikipedia.org/wiki/Erik_Eriksson_(kung) Erik Eriksson], även känd som Erik läspe och halte.

[[Kategori: Hjo| ]]