Skillnad mellan versioner av "Zon:FiskebäcksKa"
Gor (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '{{Zon |namn = FiskebäcksKa |bild = 350px |bildtext = Fiskebäckskils kyrka |symbol = Fil:Zontyp07.pn...') |
Gor (Diskussion | bidrag) (→Närliggande zoner: ny zon) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Zon | {{Zon | ||
|namn = FiskebäcksKa | |namn = FiskebäcksKa | ||
| − | |bild = [[Bild:Zon FiskebäcksKa-01.jpg|350px]] | + | |bild = [[Bild: Zon FiskebäcksKa-01.jpg|350px]] |
|bildtext = Fiskebäckskils kyrka | |bildtext = Fiskebäckskils kyrka | ||
| − | |symbol = [[Fil:Zontyp07.png|60px]] | + | |symbol = [[Fil: Zontyp07.png|60px]] |
|symboltext = [[Helig zon]] | |symboltext = [[Helig zon]] | ||
| − | |svårighetsgrad = [[Fil:Difficulty1.png | + | |svårighetsgrad = [[Fil: Difficulty1.png|90px]] |
| − | |placering = [[Kommun: Lysekil|Lysekil]], [[Region: Västra Götaland|Västra Götaland]], [[Land:Sverige|Sverige]] | + | |placering = [[Kommun: Lysekil|Lysekil]], [[Region: Västra Götaland|Västra Götaland]], [[Land: Sverige|Sverige]] |
|underlag = [[Gräs]], [[Asfalt]] | |underlag = [[Gräs]], [[Asfalt]] | ||
|skapad = 2020-01-14 | |skapad = 2020-01-14 | ||
| Rad 12: | Rad 12: | ||
}} | }} | ||
| − | '''FiskebäcksKa''' är en [[ | + | '''FiskebäcksKa''' är en [[turfzon]] i [[kommun]]en [[Kommun: Lysekil|Lysekil]] i [[region]]en [[Region: Västra Götaland|Västra Götaland]] i [[Land: Sverige|Sverige]] och räknas som en [[helig zon]]. |
== Placering == | == Placering == | ||
| − | + | Denna [[turfzon]] ligger på kyrkogården till [https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskils_kyrka Fiskebäckskils kyrka] på Fiskebäckskilsvägen i södra delen av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskil Fiskebäckskil] på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6landet Skaftölandet], cirka 700 meter från färjeterminalen [https://www.vasttrafik.se/reseplanering/hallplatser/9021014023518000 Fiskebäckskil brygga] dit personfärja från centrala [[Lysekil]] går. Bilvägen är det cirka 20 kilometer till Fiskebäckskil från centralorten [[Lysekil]]. | |
== Fiskebäckskils kyrka == | == Fiskebäckskils kyrka == | ||
| − | + | '''Fiskebäckskils kyrka''' är en kyrkobyggnad i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskil Fiskebäckskil] i [[Kommun: Lysekil|Lysekils kommun]]. Den tillhör [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6_f%C3%B6rsamling Skaftö församling] i [https://sv.wikipedia.org/wiki/G%C3%B6teborgs_stift Göteborgs stift]. | |
Nuvarande träkyrka är orienterad i öst-västlig riktning och ligger i en sydslänt. Norra sidan ligger nära marknivå medan södra sidan vilar på en hög grundmur. Kyrkan uppfördes 1772 och ersatte en rödmålad träkyrka med torvtak uppförd i slutet av 1500-talet. Enligt uppgift låg den ett tiotal meter längre ner i slänten. Eftersom den gamla kyrkan bedömdes vara för liten och ständigt var i behov av reparationer lät man bygga en ny. Vid början av 1900-talet räckte inte heller nuvarande kyrka till så år 1913 man lät förlänga den genom att förskjuta koret åt öster. Samtidigt byggde man till en sakristia åt öster och höjde kyrktornet. För ritningarna stod arkitekten [https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Lindholm Charles Lindholm]. | Nuvarande träkyrka är orienterad i öst-västlig riktning och ligger i en sydslänt. Norra sidan ligger nära marknivå medan södra sidan vilar på en hög grundmur. Kyrkan uppfördes 1772 och ersatte en rödmålad träkyrka med torvtak uppförd i slutet av 1500-talet. Enligt uppgift låg den ett tiotal meter längre ner i slänten. Eftersom den gamla kyrkan bedömdes vara för liten och ständigt var i behov av reparationer lät man bygga en ny. Vid början av 1900-talet räckte inte heller nuvarande kyrka till så år 1913 man lät förlänga den genom att förskjuta koret åt öster. Samtidigt byggde man till en sakristia åt öster och höjde kyrktornet. För ritningarna stod arkitekten [https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Lindholm Charles Lindholm]. | ||
| − | Kyrkans trätunnvalvstak och väggar har målningar utförda 1783 av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Joachim_Gotthard_Reimers Joachim Gotthard Reimers]. Man tror att brädor från den äldre kyrkan har återanvänts, då underliggande målningar lyser fram, vilka kan ha varit utförda av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Ahlstedt Jonas Ahlstedt] 1742. Helvetesskildringen över västläktaren målades över omkring 1870. Då koret byggdes ut 1913 fick man komplettera målningarna. Takets motiv består av är änglahuvuden, himmel och ornament över koret samt av himmel och helvete över långhuset. På träväggarna avbildas bibliska scener, gammaltestamentliga utefter sydsidan och huvudsakligen nytestamentliga utmed den norra: Moses vid busken, Jakobs stege, braham och änglarna, kopparormen, Rebecka vid brunnen, Kristi födelse, dop, Getsemane, Golgata, Kristi förklaring och Noaks ark. Under läktaren avbildas ett kustlandskap, träd, berg, får och båtar. Över koringången finns [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_III Gustav III:s] namnskiffer. Bjälkar och lisener är marmorerade och har blomstermålningar. | + | Kyrkans trätunnvalvstak och väggar har målningar utförda 1783 av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Joachim_Gotthard_Reimers Joachim Gotthard Reimers]. Man tror att brädor från den äldre kyrkan har återanvänts, då underliggande målningar lyser fram, vilka kan ha varit utförda av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Jonas_Ahlstedt Jonas Ahlstedt] 1742. Helvetesskildringen över västläktaren målades över omkring 1870. Då koret byggdes ut 1913 fick man komplettera målningarna. Takets motiv består av är änglahuvuden, himmel och ornament över koret samt av himmel och helvete över långhuset. På träväggarna avbildas bibliska scener, gammaltestamentliga utefter sydsidan och huvudsakligen nytestamentliga utmed den norra: Moses vid busken, Jakobs stege, braham och änglarna, kopparormen, Rebecka vid brunnen, Kristi födelse, dop, Getsemane, Golgata, Kristi förklaring och Noaks ark. Under läktaren avbildas ett kustlandskap, träd, berg, får och båtar. Över koringången finns [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gustav_III Gustav III:s] namnskiffer. Bjälkar och lisener är marmorerade och har blomstermålningar.<ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskils_kyrka Fiskebäckskils kyrka (Wikipedia)]</ref> |
== Fiskebäckskil == | == Fiskebäckskil == | ||
| − | + | '''Fiskebäckskil''' är en [[tätort]] i [[Kommun: Lysekil|Lysekils kommun]], belägen på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6landet Skaftö] i mellersta [[Bohuslän]] på södra sidan av [https://sv.wikipedia.org/wiki/Gullmarn Gullmarns] mynning, mittemot [[Lysekil]], dit det går personbåt. | |
Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskeläge på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6landet Skaftölandet], på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersidan Östersidan], som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen. | Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskeläge på [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6landet Skaftölandet], på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget [https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96stersidan Östersidan], som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen. | ||
| − | Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort. | + | Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.<ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskil Fiskebäckskil (Wikipedia)]</ref> |
== Skaftölandet == | == Skaftölandet == | ||
| − | + | '''Skaftölandet''' är en ö vid den [[bohuslän]]ska kusten, som ofta kallas enbart '''Skaftö'''. Den ingår i [https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6_socken Skaftö socken] i [[Kommun: Lysekil|Lysekils kommun]]. De största orterna på ön är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Grundsund Grundsund], [https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%A5g%C3%A5rdsvik Rågårdsvik] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Fiskeb%C3%A4ckskil Fiskebäckskil]. I och nära Fiskebäckskil finns två marinbiologiska forskningsstationer, [https://sv.wikipedia.org/wiki/Klubbans_biologiska_station Klubbans biologiska station] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kristinebergs_Marina_Forskningsstation Kristinebergs Marina Forskningsstation]. Ön är förbunden med fastlandet via en bro i nordöstra änden och har färjeförbindelse mellan Fiskebäckskil och [[Lysekil]]. Dessutom gör personbåtar som Ran turer runt ön. | |
Konstnären [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Wilhelmson Carl Wilhelmson] (1866–1928) var född i Fiskebäckskil och byggde där 1911–1913 en sommarbostad med ateljé. Flera kända målningar av honom återger ortsbor i deras dagliga miljö. Färjan mellan Fiskebäckskil, Östersidan och Lysekil bär konstnärens namn. | Konstnären [https://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Wilhelmson Carl Wilhelmson] (1866–1928) var född i Fiskebäckskil och byggde där 1911–1913 en sommarbostad med ateljé. Flera kända målningar av honom återger ortsbor i deras dagliga miljö. Färjan mellan Fiskebäckskil, Östersidan och Lysekil bär konstnärens namn. | ||
| Rad 38: | Rad 38: | ||
På Skaftö finns sedan en tid tillbaka Skaftö Öråd som verkar för att göra ön attraktiv och levande för både bofasta, sommarboende och turister. Bland annat har man fått till cykel- och promenadvägar. Dessutom anordnas den lättsamma segeltävlingen Shaft Islands Circumference Race (Sicr eller Skaftö Runt). | På Skaftö finns sedan en tid tillbaka Skaftö Öråd som verkar för att göra ön attraktiv och levande för både bofasta, sommarboende och turister. Bland annat har man fått till cykel- och promenadvägar. Dessutom anordnas den lättsamma segeltävlingen Shaft Islands Circumference Race (Sicr eller Skaftö Runt). | ||
| − | TV-serien [https://sv.wikipedia.org/wiki/Salt%C3%B6n Saltön] med bland annat [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_von_Br%C3%B6mssen Tomas von Brömssen] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulla_Skoog Ulla Skoog] spelades in på ön. Andra filminspelningar som delvis ägt rum på Skaftö är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kurt_Wallander_(filmer) Wallanderfilmen] [https://sv.wikipedia.org/wiki/Steget_efter_(film) Steget efter] och den tyska filmen ''Pappa har två familjer''. | + | TV-serien [https://sv.wikipedia.org/wiki/Salt%C3%B6n Saltön] med bland annat [https://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_von_Br%C3%B6mssen Tomas von Brömssen] och [https://sv.wikipedia.org/wiki/Ulla_Skoog Ulla Skoog] spelades in på ön. Andra filminspelningar som delvis ägt rum på Skaftö är [https://sv.wikipedia.org/wiki/Kurt_Wallander_(filmer) Wallanderfilmen] [https://sv.wikipedia.org/wiki/Steget_efter_(film) Steget efter] och den tyska filmen ''Pappa har två familjer''.<ref>[https://sv.wikipedia.org/wiki/Skaft%C3%B6landet Skaftölandet (Wikipedia)]</ref> |
== Andra zoner i Fiskebäckskil == | == Andra zoner i Fiskebäckskil == | ||
* [[Zon: Bökevik|Bökevik]] | * [[Zon: Bökevik|Bökevik]] | ||
* [[Zon: Fiskebäckskil|Fiskebäckskil]] | * [[Zon: Fiskebäckskil|Fiskebäckskil]] | ||
| + | * [[Zon: Gåsevik|Gåsevik]] | ||
* [[Zon: KvarnPåBerget|KvarnPåBerget]] | * [[Zon: KvarnPåBerget|KvarnPåBerget]] | ||
== Externa länkar == | == Externa länkar == | ||
* [https://warded.se/turf/zones.php?zone=Fiskeb%C3%A4cksKa FiskebäcksKa (Warded)] | * [https://warded.se/turf/zones.php?zone=Fiskeb%C3%A4cksKa FiskebäcksKa (Warded)] | ||
| − | |||
* [http://lysekilspastorat.se/Skaft%C3%B6/V%C3%A5ra-kyrkor/Fiskeb%C3%A4ckskils-kyrka Fiskebäckskils kyrka på pastoratets hemsida] | * [http://lysekilspastorat.se/Skaft%C3%B6/V%C3%A5ra-kyrkor/Fiskeb%C3%A4ckskils-kyrka Fiskebäckskils kyrka på pastoratets hemsida] | ||
| − | + | ||
| − | + | == Referenser == | |
[[Kategori: Zoner]] | [[Kategori: Zoner]] | ||
Nuvarande version från 27 september 2021 kl. 09.45
| FiskebäcksKa | |
|---|---|
 Fiskebäckskils kyrka | |
 | |
| Innehåll | |
| Svårighetsgrad |  |
| Placering | Lysekil, Västra Götaland, Sverige |
| Underlag | Gräs, Asfalt |
| Skapad | 2020-01-14 |
| FiskebäcksKa på Turfgame.com | |
FiskebäcksKa är en turfzon i kommunen Lysekil i regionen Västra Götaland i Sverige och räknas som en helig zon.
Innehåll
Placering[redigera]
Denna turfzon ligger på kyrkogården till Fiskebäckskils kyrka på Fiskebäckskilsvägen i södra delen av Fiskebäckskil på Skaftölandet, cirka 700 meter från färjeterminalen Fiskebäckskil brygga dit personfärja från centrala Lysekil går. Bilvägen är det cirka 20 kilometer till Fiskebäckskil från centralorten Lysekil.
Fiskebäckskils kyrka[redigera]
Fiskebäckskils kyrka är en kyrkobyggnad i Fiskebäckskil i Lysekils kommun. Den tillhör Skaftö församling i Göteborgs stift.
Nuvarande träkyrka är orienterad i öst-västlig riktning och ligger i en sydslänt. Norra sidan ligger nära marknivå medan södra sidan vilar på en hög grundmur. Kyrkan uppfördes 1772 och ersatte en rödmålad träkyrka med torvtak uppförd i slutet av 1500-talet. Enligt uppgift låg den ett tiotal meter längre ner i slänten. Eftersom den gamla kyrkan bedömdes vara för liten och ständigt var i behov av reparationer lät man bygga en ny. Vid början av 1900-talet räckte inte heller nuvarande kyrka till så år 1913 man lät förlänga den genom att förskjuta koret åt öster. Samtidigt byggde man till en sakristia åt öster och höjde kyrktornet. För ritningarna stod arkitekten Charles Lindholm.
Kyrkans trätunnvalvstak och väggar har målningar utförda 1783 av Joachim Gotthard Reimers. Man tror att brädor från den äldre kyrkan har återanvänts, då underliggande målningar lyser fram, vilka kan ha varit utförda av Jonas Ahlstedt 1742. Helvetesskildringen över västläktaren målades över omkring 1870. Då koret byggdes ut 1913 fick man komplettera målningarna. Takets motiv består av är änglahuvuden, himmel och ornament över koret samt av himmel och helvete över långhuset. På träväggarna avbildas bibliska scener, gammaltestamentliga utefter sydsidan och huvudsakligen nytestamentliga utmed den norra: Moses vid busken, Jakobs stege, braham och änglarna, kopparormen, Rebecka vid brunnen, Kristi födelse, dop, Getsemane, Golgata, Kristi förklaring och Noaks ark. Under läktaren avbildas ett kustlandskap, träd, berg, får och båtar. Över koringången finns Gustav III:s namnskiffer. Bjälkar och lisener är marmorerade och har blomstermålningar.[1]
Fiskebäckskil[redigera]
Fiskebäckskil är en tätort i Lysekils kommun, belägen på Skaftö i mellersta Bohuslän på södra sidan av Gullmarns mynning, mittemot Lysekil, dit det går personbåt.
Samhället har sedan 1500-talet vuxit fram som fiskeläge på Skaftölandet, på västra sidan av en djupt inskuren havsvik ("kil" på gammal bohuslänska). På östra sidan av samma vik ligger fiskeläget Östersidan, som uppstod som ett "systersamhälle" till Fiskebäckskil och nu är en del av tätbebyggelsen.
Under det expansiva 1800-talet omvandlades det till ett burget skepparsamhälle, med Bohusläns största fraktflotta. När lönsamheten minskade inom skeppsfrakten började man inrikta sig på det framväxande badortslivet, och samhället har under 1900-talet alltmer blivit en renodlad sommarort.[2]
Skaftölandet[redigera]
Skaftölandet är en ö vid den bohuslänska kusten, som ofta kallas enbart Skaftö. Den ingår i Skaftö socken i Lysekils kommun. De största orterna på ön är Grundsund, Rågårdsvik och Fiskebäckskil. I och nära Fiskebäckskil finns två marinbiologiska forskningsstationer, Klubbans biologiska station och Kristinebergs Marina Forskningsstation. Ön är förbunden med fastlandet via en bro i nordöstra änden och har färjeförbindelse mellan Fiskebäckskil och Lysekil. Dessutom gör personbåtar som Ran turer runt ön.
Konstnären Carl Wilhelmson (1866–1928) var född i Fiskebäckskil och byggde där 1911–1913 en sommarbostad med ateljé. Flera kända målningar av honom återger ortsbor i deras dagliga miljö. Färjan mellan Fiskebäckskil, Östersidan och Lysekil bär konstnärens namn.
På Skaftö finns sedan en tid tillbaka Skaftö Öråd som verkar för att göra ön attraktiv och levande för både bofasta, sommarboende och turister. Bland annat har man fått till cykel- och promenadvägar. Dessutom anordnas den lättsamma segeltävlingen Shaft Islands Circumference Race (Sicr eller Skaftö Runt).
TV-serien Saltön med bland annat Tomas von Brömssen och Ulla Skoog spelades in på ön. Andra filminspelningar som delvis ägt rum på Skaftö är Wallanderfilmen Steget efter och den tyska filmen Pappa har två familjer.[3]
