Zon:Stångehuvud

Stångehuvud
Innehåll
SvårighetsgradDifficulty1.png
PlaceringLysekil, Västra Götaland, Sverige
UnderlagBerg
Skapad2012-03-18
Stångehuvud på Turfgame.com

Stångehuvud är en turfzon i kommunen Lysekil i regionen Västra Götaland i Sverige.

Placering[redigera]

Vid Stångehuvuds fyrhus längst västerut i Stångehuvud, i Stångehuvuds naturreservat, i västra delen av Lysekil.

Stångehuvuds fyrhus[redigera]

Ett av Västra Götalands sju underverk.

De röda granithällarna allra längst ut västerut i Stångehuvud skimrar om sommaren som rosenkvarts. Och mitt på de runda klipphällarna som leder ner i havet står ett märkligt hus. Det är ett vitt, litet fyrhus som byggdes 1890 och som tronar över Bohusläns kanske vackraste havsutsikt.

Det lilla fyrhuset drevs de första årtiondena med fotogen. Det sägs att yngre lysekilspojkar fick hjälpa fyrvaktaren att bära fotogendunkar över bergen ut till fyren. År 1917 byttes fotogendriften mot acetylengas, vilket gjorde att den inte behövdes passas lika rigoröst. Tuberna byttes emellanåt av Sjöfartsverkets personal från Ärholmen nära Marstrand.

Västra Götalands sju underverk[redigera]

Med start hösten 2018 presenterades en utvald kulturmiljö från vardera av Västra Götalandsregionen 49 kommuner. Urvalet har varit subjektiv och projektet en kul grej med glimten i ögat – men målet har varit att skapa kännedom om den lokala historien, berätta om spännande platser och inspirera till utflykter.

Efter nästan ett års förberedelser är Västra Götalandsregionens underverk slutligen utsedda hösten 2019. Efter tre dagars intensivt röstande med över 12 000 röster, har 49 nominerade kulturmiljöer blivit sju.

Västra Götalands sju underverk, utan inbördes ordning:

Här hittar du alla 49 kulturmiljöerna som var med i omröstningen.

Stångehuvuds naturreservat[redigera]

Stångehuvud är ett naturreservat i Lysekils socken och kommun i Bohuslän. Det ligger längst ut på Stångenäset och gränsar till tätorten Lysekil.

Naturreservatet är känt för den röda bohusgraniten. Graniten bildades för cirka 920 miljoner år sedan och klippornas runda former uppkom när inlandsisen smälte. Under den senare hälften av 1800-talet var Stångehuvuds granit mycket eftersökt av stenbrytningsföretag och verksamheten pågick i närmare 50 års tid.

1925 donerades marken till Kungliga vetenskapsakademien av Calla Curman. Stångehuvud klassades som naturreservat 1982.

Längst ut på Stångehuvud fanns länge en fotogendriven fyr, som 1917 byttes ut mot en AGA-fyr. Den stängdes av 1940. Fyrhuset i trä finns kvar och ägs av Vikarvet. Fyren fick 2014 belysning tack vare Curmanska stiftelsen.

Närliggande zoner[redigera]

Externa länkar[redigera]