Zon:Pinnevik
| Pinnevik | |
|---|---|
    | |
| Innehåll | |
| Svårighetsgrad |  |
| Placering | Lysekil, Västra Götaland, Sverige |
| Underlag | Gång- och cykelbana, Asfalt, Gräs, Strand |
| Skapad | 2019-01-24 |
| Pinnevik på Turfgame.com | |
Pinnevik är en turfzon i kommunen Lysekil i regionen Västra Götaland i Sverige.
Innehåll
Placering[redigera]
Denna turfzon finns på gång- och cykelbanan Vikenvägen och på stranden till badplatsen Pinneviksbadet, strax utanför idrottsplatsen Gullmarsvallen, i Stångehuvuds naturreservat, sydväst om centrala Lysekil.
Zonen ligger utmed vandringsleden Kuststigen.
Pinneviksbadet[redigera]
Detta är väl Lysekils populäraste badplats. Badplatsen består av en långgrund sandbotten som uppskattas av de flesta. För de som inte uppskattar sand finns även bryggor, klippor och en gräsmatta. Toalett och kiosk finns på badplatsen. Bilparkering finns endast ett stenkast härifrån.[1]
Gullmarsvallen[redigera]
Gullmarsvallen är en idrottsplats som byggdes 1934 i Lysekil. Arenan används främst för fotboll av klubbarna Slättens IK och Lysekils FF. Arenan, i röd granit, byggdes på mitten av trettiotalet då arbetslösheten bland de lokala stenhuggarna var hög. Detta skedde med hjälp av statligt stöd.
År 2003 utnämnde Riksidrottsförbundet Gullmarsvallen som en av 100 idrottshistoriska platser i Sverige.
På senare tid har Gullmarsvallen gjort sig mest känd som en rockkonsertarena under sommaren.[2]
Stångehuvuds naturreservat[redigera]
Stångehuvud är ett naturreservat i Lysekils socken och kommun i Bohuslän. Det ligger längst ut på Stångenäset och gränsar till tätorten Lysekil.
Naturreservatet är känt för den röda bohusgraniten. Graniten bildades för cirka 920 miljoner år sedan och klippornas runda former uppkom när inlandsisen smälte. Under den senare hälften av 1800-talet var Stångehuvuds granit mycket eftersökt av stenbrytningsföretag och verksamheten pågick i närmare 50 års tid.
1925 donerades marken till Kungliga vetenskapsakademien av Calla Curman. Stångehuvud klassades som naturreservat 1982.
Längst ut på Stångehuvud fanns länge en fotogendriven fyr, som 1917 byttes ut mot en AGA-fyr. Den stängdes av 1940. Fyrhuset i trä finns kvar och ägs av Vikarvet. Fyren fick 2014 belysning tack vare Curmanska stiftelsen.[3]
Närliggande zoner[redigera]
- LassaUdde (i nordost)
- Turistgatan (i öster)
- Pinneblöt
(i sydost) - Västkusten (i väster)
- Kramkistan (i väst-nordväst)
- Stångehuvud (i nordväst)
- Lysekilstig (i nord-nordväst)
